.

Jag tittar på filmerna och bilderna från Backyard-konserterna i somras.
Jag saknar dom som fan.
Jag ser alla highlights i huvudet igen igen igen.
Som när Dregen halvt snubblar över stativet och jag fnissar hysteriskt åt det, när Nicke och Johan springer in i varandra, alla fyllegubbar, när Dregen log åt mig hela "People Like People Like People Like Us", "Abandon" i Töreboda, när Peder ska kasta ut trumpinnen och jag nästan är på touch-avstånd och bara står och tjuter, snäll-vakten, sms-tjejen, smile-tjejen, när jag blev livrädd och började gallskrika för att jag fick ett vattenglas i ansiktet, båda Peder's soundcheck, Peder's röst, "Backyard Babies, sha-la-la-la-la, Backyard Babies, SHAAAAA-LALALALALAA!", "Jump! Jump! Jump!", blåmärkena, stövlarna, coca colan, killen som sjöng falskt, "DREGEN! DREGEN! DREGEN!", "Saved By The Bell", "Nomadic" i Karlskoga...
Och när Dregen vinkade till mig från turnébussen när den rullade ut från Töreboda...
Tihihihi.
(Tack som fan, gubbar.)

-i've got a ticket for a nowhere ride
everyday i get a bit outside-


Minus Celsius från PIP.
Som jag saknar det.